Life by Josse

Nu är jag hemma igen efter att ha bott i Göteborg sen i måndags. Per har målat med oljefärg, så jag har vackert fått hålla mig borta. Inte mig emot, jag har haft det ganska trevligt faktiskt! Första kvällen sov jag hos Karin, och vi fick för en gångs skulle lite tid att bara hänga och snacka skit, det brukar det sällan finnas tid för bland allt på jobbet vi måste styra upp hela tiden! Igår sov jag hos famijen Nordström, så då fick jag lite bebismys med Hilma. Och träffa Johan & Eva förstås, och det är ju också alltid kul. Men men... jag inser nu när jag väl kommit hem att det ändå tar på krafterna att flänga runt. I nionde månaden är man nog mest i form för att glida runt hemma och vänta på bebis.

Jag sover rätt lite på nätterna nu, eller snarare rätt korta stunder åt gången, och det börjar sätta sina spår på dagarna. Det är som att man inte återhämtar sig, utan blir lite lite tröttare för varje dag. Vissa säger ju att det är naturens sätt att förbereda en på de sömnlösa nätter som komma skall, men jag tycker i så fall att naturen är taskig. Jo faktiskt.

Jag har trott nu att det har varit torsdag hela dagen, och det är så sänkande att hela tiden tvingas inse att det inte alls är fredag imorgon. Suck. Jag längtar efter viiiila.... Fast i helgen blir det Gbg igen, så då blir det väl att hinna träffa lite folk igen, det känns liksom som att det kanske inte blir så många fler Göteborgsresor framöver på ett tag...