Fixerad bebis och nytt jobb?
I söndags hade vi besök av Ramona och hennes två barn, Novalii 2 år och Anton 4 månader. Det var jättemysigt och fullt ös hela dagen, inklusive lekplatslek och plask i havet. Det var jättekul att hinna hänga lite med Ramona, det var verkligen länge sen. Det är en sak att jobba ihop, men det blir inte samma grej ändå. Nu fattas det bara att jag och Elina också ska få till en tid när hon och Elliot kan komma och hälsa på, fast utan en tvååring så antar jag att det blir lite mindre ös. Inte mig emot i och för sig, eftersom jag börjar få lite småsvårt att springa omkring.. Man är rätt otymplig nu för tiden.
Igår var vi hos barnmorskan på en vanlig mäta-magen-lyssna-hjärtat-koll, och fick då veta att lillpysen var fixerad! Nu är det inte mycket kvar som ska hända, han ska bara bli lite tjockare och sen är det dags att komma ut! Har nu i princip bestämt mig för att gå hem den 4 september. Det vore skönt att känna att man hann avverka alla punkterna på innan-bebisen-kommer-listan. Eller i alla fall de flesta punkterna.
Igår gjorde jag också något mer otippat - sökte ett nytt jobb!! Det var inte alls meningen, men jag hade utvecklingssamtal med min chef, och pratade om att jag förmodligen ville göra något nytt när jag kommer tillbaka från mammaledigheten, som tex ett gruppchefsjobb. Då började vi prata om ett jobb som är ute just nu, och efter lite diskussion så kom vi fram till att jag nog skulle söka det redan nu. Vill de ha mig så kan man ju alltid lösa detta året med en tillförordnad chef, så tar jag det sen när jag kommer tillbaka. När vi sedan kollade på jobbannonsen så visade det sig även att gårdagen var sista ansökningsdag, så då fick jag eld i baken. Kl 23.33 skickade jag in ansökan!
Efter jobbet var jag och åt middag med min brorson Oskar och hans kompis Frida. Jag kan inte riktigt fatta att han har blivit så stor, det kändes liksom som att äta middag med kompisar. De verkar ha haft en bra helg i Götet i alla fall, och han överlevde ju uppenbarligen även om faster var liiiite orolig innan... :-) När jag kom hem till Falkenberg igen så hade pappa och Anne dykt upp med husbilen, och pappa visade stolt upp sin nya supertjusiga morgonrock - leopardmönstrad med guldbrodyr. Jag trodde nästan att jag skulle tuppa av. Han hade köpt den på en outlet i Polen (bara det talar ju sitt tydliga språk) och tyckte verkligen att den var fin ("bra kvalitet också!"). Själv tyckte jag mest att han såg ut som en blandning mellan Hugh Hefner och hallicken på hörnet. Jag förevigade pappa i morgonrocken, så foto kommer senare.
Nu blir jag nyfiken och orolig att jag har för dålig koll på jobbannonserna på Volvo;) Vad var detta för ett gruppchefsjobb???