Storkille på väg till fjällen igen
På väg till fjälls igen! Vi förberedde för en tidig start, skulle åka från Lycksele kl 8, men på grund av vissa bilar (Volvo) som inte startade så blev vi lite försenade, men nu är vi i alla fall on the road. Måste bara tillägga att de två A4:orna startade som klockor.. :-)
Det är just nu -27 grader där vi är, och i Lycksele var det ännu kallare. Kan väl inte påstå att det är riktigt det bästa skidåkarvädret, men det blir ju mysigt att komma upp i alla fall. Hoppas bara att det inte behövs bytas blöja eller ammas medan det fortfarande är 25 grader kallt i stugan, det skulle nog inte Tiam (eller jag) tycka var så mysigt. Brr!
Tiam har haft lite småfeber i tre dagar nu, men igår kväll verkade han lite mindre varm, så nu är det nog över. Han fick alvedon första kvällen, men de andra två verkade han så pigg ändå, så då körde vi utan. Barnalvedon förresten – vem var snillet som kom på att göra skogsbärssmak på det?? ”Hm, få se... nu ska vi göra medicin till spädisar som aldrig smakat nåt annat än bröstmjölk.. Ska vi göra den smaklös typ som D-dropparna eller ska vi kanske klämma till med lite festlig skogsbärssmak? Jag tror vi kör skogsbärssmak.” Fiffigt. Jättefiffigt. Tiam får en mindre chock varje gång vätskan passerar hans små oskyldiga smaklökar, stackarn.
I övrigt så var vi på mät-och-väg på BVC i Lycksele igår. Tiam väger stadiga 7525g och är 65 cm lång. Storkillen! I dubbel bemärkelse.. Man orkar knappt bära runt på honom längre. BVC-sköterskan skrev i och för sig 64,8cm i boken, jag skulle vilja veta hur hon utläste det. För er som vet hur de där mätplankorna ser ut, i kombination med en sprattlig bebis, så vet ni ju att det är en mätnoggrannhet på typ +/-3 cm. 64,8 +/-3, jojo.
Tog en sväng på stan i måndags och kollade rean i Lycksele, och den gav ingen utdelning. En liten besvikelse för mig som verkligen sett fram emot att shoppa lös lite på barnkläder under mellandagarna. Men det blev lite andra inköp istället.. Jag gick runt där och funderade på att Per varit så sur och grinig i flera dagar och jag har verkligen varit irriterad på honom. Jag vände och vred på det hela och insåg att han faktiskt gjort en del uppoffringar för mig och vår familj på sistone, som inte alltid varit så kul för honom (jag kan inte skriva exakt vad här eftersom denna bloggen är öppen för alla, arbetsgivare och sånt.. Men de flesta av er vet tror jag.) Hur som helst så beslutade jag mig för att gå in och spontanköpa en Iphone till honom i present! Han har tjatat om en Iphone nu ett tag, och jag har sagt nej på grund av att den är så dyr. Senast samma morgon hade vi haft den diskussionen. Gissa om han blev överraskad över den presenten!
Sen på måndag eftermiddag åkte vi på spa på Hotell Lappland, jätteskönt att få komma iväg så! Per var hemma med Tiam, och han skulle få ersättning så att jag skulle kunna vara borta i flera timmar och ligga i bubbelbadet, basta och få massage. Jag njöt i fulla drag och kände mig trygg med att han skulle få annan mat medan jag var borta. När jag sen kom till Tesse och Tobbe, där Per och Tiam var, så visade det sig att han inte hade tagit ersättningen! Han hade vägrat i sten och sen skrikit sig utmattad och till sist somnat. Jag blev så sjukligt uppstressad när jag fick höra det, så att det tog mig flera timmar att återhämta mig. Tiam fick ju såklart mat på en gång (efter 4 timmar, så det var ju inte precis kris ändå), och sen var han ju glad och nöjd, men för mamma var det desto mer traumatiskt...
Till följd av detta så körde vi en ersättningsomgång även igår, för nu är det operation gilla ersättning på gång, annars kan jag ju aldrig lämna hemma igen. Efter många om och men så tog han då till slut flaskan igår och klunkade i sig ersättningen, om än under vissa protester. Bra början, men vi får nog öva ännu lite mer på detta framöver. Jag längtar verkligen till att han blir lite äldre så vi kan börja med lite gröt och så, det stressar mig så när han är så beroende av mig. Tänk om jag får punka eller blir kvar hos frissan lite längre än planerat eller vad som helst.
Nu är det snart dags för amningsstopp i Storuman. På återhörande!
Tack för ditt fina inlägg!!
Vi kör panodilsuppar i röven just för att slippa sura miner, det funkar utmärkt och man vet att dom får i sig vad dom ska. Ett tips alltså :)
Kämpa på med ersätningen, det går säkert jättebra bara han får "öva". Kram kram och ha så trevligt i fjällen.
En riktig storkille! Det återstår bara ca 4 hekto upp till Leo (och skiljer 2 månader) och ändå är Leo hyfsat stor, ligger över normalkurvan. Du behöver nog inte oroa dig att han fått mat en timme senare än vanligt med andra ord, han verkar ha en bra buffert :) Men jag förstår absolut att man känner sig låst och stressad av vetskapen att ersättningen krånglar. Det löser sig nog, lycka till!
Önskar er ett riktigt gott slut och ett gott nytt år!