Skymtar jag en vardag...?
Det är nästan så man tror att vardagen börjar infinna sig! Tiam sov oroligt andra passet på natten, så då tänkte jag på morgonkvisten att nu kanske han somnar om och sover till halv nio då? Och ja, gossebarnet somnade igen och sov till 8.15.. törs man tro att det finns ett mönster...?! Gårkvällen var lite kämpigare. Jag var väldigt trött och labil så Per lät mig gå och lägga mig vid tio, och tog över den överpigge Tiam som inte alls ville sova. Jag hörde några "åååh vad less man blir.." men så småningom hade far och son lagt sig i tv-rummet och somnat. Jag gick ner och hämtade upp dem vid halv tre-snåret då det var dags för mat igen.
Igår var jag ute på promenad med Karin & Filip samt Lina & Ellen. Det var verkligen kul att komma ut med dem, och det var betydligt roligare att sitta och amma efteråt alla tre i vardagsrummet än framför nyhetsmorgon eller CSI. Det börjar överlag kännas som att det är kul att komma ut och göra nån grej varje dag, om än bara en promenad. Det känns inte så läskigt längre ("tänk om han skriker och inte vill sluta", "tänk om han måste äta och jag inte hittar nånstans att amma" osv osv), kanske mycket på grund av att vår son alltid hittills /peppar peppar/ har uppfört sig utmärkt och aldrig ställt till med några problem, men också lite för att man har lärt sig att han inte dör om han skriker i två minuter kanske.
Igår hade vi även premiär för babygymet och babysittern. Jag och Tiam hade en lekstund i hans rum, när han låg i babygymet och råkade veva till en av figurerna, följt av mina ivriga hejarop att han är sååå duktig (jo, jag vet att hans rörelser är slumpmässiga, men man kan väl få låtsas.. .-).

Sen när han var less på det så fick han sitta i babysittern och gunga lite, och där verkade han hemskt nöjd. Han sitter faktiskt i den just nu också och jo - tror ni inte att han har spontansomnat igen! Fantastico!! Haha, nu hände nåt roligt. Han vaknade till och sprätte med armarna, vilket satte sittern i gungning så han sövde sig själv igen.. Vilken fantastisk uppfinning :-) Fatta vad insnöad man är. Jag tyckte på riktigt att det var jättekul.

Han ser lite arg ut, men det var nog koncentration på de fina sångerna jag sjöng för honom :-)
I eftermiddag ska jag försöka vara med på ett möte på jobbet per telefon. Det är någon organisationsförändring på gång, och även om man är lite (eller kanske mycket) bortkopplad så är det ändå intressant att hänga med på det större grejorna som händer. Jag blev för övrigt uppringd av chefen för gruppchefsjobbet jag sökte häromdagen också. Jag hade inte fått det, men det hade jag redan på känn, så det var ingen big deal direkt.
Ikväll kommer Ida, Erika och Björn och hälsar på, så det ska bli så superkul!! Hoppas Tiam sparar de värsta bajsblöjorna tills dess så ska de få öva.. haha.. :-)
Igår var jag ute på promenad med Karin & Filip samt Lina & Ellen. Det var verkligen kul att komma ut med dem, och det var betydligt roligare att sitta och amma efteråt alla tre i vardagsrummet än framför nyhetsmorgon eller CSI. Det börjar överlag kännas som att det är kul att komma ut och göra nån grej varje dag, om än bara en promenad. Det känns inte så läskigt längre ("tänk om han skriker och inte vill sluta", "tänk om han måste äta och jag inte hittar nånstans att amma" osv osv), kanske mycket på grund av att vår son alltid hittills /peppar peppar/ har uppfört sig utmärkt och aldrig ställt till med några problem, men också lite för att man har lärt sig att han inte dör om han skriker i två minuter kanske.
Igår hade vi även premiär för babygymet och babysittern. Jag och Tiam hade en lekstund i hans rum, när han låg i babygymet och råkade veva till en av figurerna, följt av mina ivriga hejarop att han är sååå duktig (jo, jag vet att hans rörelser är slumpmässiga, men man kan väl få låtsas.. .-).

Sen när han var less på det så fick han sitta i babysittern och gunga lite, och där verkade han hemskt nöjd. Han sitter faktiskt i den just nu också och jo - tror ni inte att han har spontansomnat igen! Fantastico!! Haha, nu hände nåt roligt. Han vaknade till och sprätte med armarna, vilket satte sittern i gungning så han sövde sig själv igen.. Vilken fantastisk uppfinning :-) Fatta vad insnöad man är. Jag tyckte på riktigt att det var jättekul.

Han ser lite arg ut, men det var nog koncentration på de fina sångerna jag sjöng för honom :-)
I eftermiddag ska jag försöka vara med på ett möte på jobbet per telefon. Det är någon organisationsförändring på gång, och även om man är lite (eller kanske mycket) bortkopplad så är det ändå intressant att hänga med på det större grejorna som händer. Jag blev för övrigt uppringd av chefen för gruppchefsjobbet jag sökte häromdagen också. Jag hade inte fått det, men det hade jag redan på känn, så det var ingen big deal direkt.
Ikväll kommer Ida, Erika och Björn och hälsar på, så det ska bli så superkul!! Hoppas Tiam sparar de värsta bajsblöjorna tills dess så ska de få öva.. haha.. :-)
Kommentarer
Postat av: Mamma
Så gullig han är! Hans ansiktsuttryck när du sjunger bådar gott. Han kanske tycker att du sjunger i fel tonart eller att rytmen inte är exakt. Du får väl skärpa till dej! Skämt åsido, BRA att du sjunger. Spela gitarr också, det tycker han säkert om.
Kram från mamma och mormor.
Trackback