Jag *hjärta* podcasts
Har hittat min nya grej. Under nattamning och eventuella vak så är det verkligen the shit att lyssna på podcasts! Det är så där lite lagom lättsmält, och telefonen har man ju alltid i närheten med några nya nedladdade avsnitt på lager.
I allt mitt podcast-lyssnande de senaste veckorna har jag slagits av en tanke. Så öppna alla är i sina podcasts! Jag lyssnar på Filip & Fredrik, Luuk & Lokko, Strömstedt & Berg, Adam live och Hanna & Amanda. To name a few... Min reflektion är att de alla har en sak gemensamt - att de blir personliga på en helt annan nivå än man är van vid från tv och radio. Som att de är lite inofficiella, delar med sig av anekdoter om familjen, rädslor och glädjeämnen, personliga styrkor och svagheter på ett sätt som jag aldrig hört (eller i alla fall lagt märke till) innan. Dessutom är det ok att vara lite icke-politiskt-korrekt, det är accepterat att vara lite dirty, irriterad, retsam eller uttrycka mer utstickande åsikter. Detta gör att dessa podcasts fångar mig på ett sätt som de vanliga kommunikationskanalerna inte lyckas med hittills. Det här känns litegrann som att jag får vara med när dessa "kändisar" sitter och snackar hemma i sitt vardagsrum.
Funderade lite hur det kan ha blivit så här öppenhjärtligt över en natt. Varför tycker Kristian Luuk helt plötsligt att det är ok att dela med sig till hela svenska folket att han dricker alkohol 5-6 dagar i veckan och är lite rädd för att "åka dit"? Hur kan det kännas ok för Filip och Fredrik att lämna ut sina privata mobilnummer (jo, de riktiga) till alla och envar? Min slutsats är att detta måste vara en del av vad vi skapar genom vårt älskande av sociala medier. Genom våra facebookstatusar och tweets har vi vant oss att dela med oss av våra vardagsfunderingar, och det var ju inte så farligt faktiskt! Att göra det genom ljudinspelningar var ju bara ett yttepyttelitet steg till från att skriva om dem. Eller? Blogg, podcast eller twitter - genom att dela med oss av våra egna sanningar kanske vi undviker att andra ska tro och anta saker om oss, och det kanske faktiskt är av godo? Lite i alla fall?
Den här nya trenden passar en sån som mig alldeles utmärkt. Men så är jag ju en sån där person som ibland inte vet när det är dags att sluta dela med sig... :-)
En liten film på Emrik också. Han har börjat "prata" för ett tag sen, men jag har inte lyckats få upp något klipp här på bloggen förrän nu (*skäms lite*).
I allt mitt podcast-lyssnande de senaste veckorna har jag slagits av en tanke. Så öppna alla är i sina podcasts! Jag lyssnar på Filip & Fredrik, Luuk & Lokko, Strömstedt & Berg, Adam live och Hanna & Amanda. To name a few... Min reflektion är att de alla har en sak gemensamt - att de blir personliga på en helt annan nivå än man är van vid från tv och radio. Som att de är lite inofficiella, delar med sig av anekdoter om familjen, rädslor och glädjeämnen, personliga styrkor och svagheter på ett sätt som jag aldrig hört (eller i alla fall lagt märke till) innan. Dessutom är det ok att vara lite icke-politiskt-korrekt, det är accepterat att vara lite dirty, irriterad, retsam eller uttrycka mer utstickande åsikter. Detta gör att dessa podcasts fångar mig på ett sätt som de vanliga kommunikationskanalerna inte lyckas med hittills. Det här känns litegrann som att jag får vara med när dessa "kändisar" sitter och snackar hemma i sitt vardagsrum.
Funderade lite hur det kan ha blivit så här öppenhjärtligt över en natt. Varför tycker Kristian Luuk helt plötsligt att det är ok att dela med sig till hela svenska folket att han dricker alkohol 5-6 dagar i veckan och är lite rädd för att "åka dit"? Hur kan det kännas ok för Filip och Fredrik att lämna ut sina privata mobilnummer (jo, de riktiga) till alla och envar? Min slutsats är att detta måste vara en del av vad vi skapar genom vårt älskande av sociala medier. Genom våra facebookstatusar och tweets har vi vant oss att dela med oss av våra vardagsfunderingar, och det var ju inte så farligt faktiskt! Att göra det genom ljudinspelningar var ju bara ett yttepyttelitet steg till från att skriva om dem. Eller? Blogg, podcast eller twitter - genom att dela med oss av våra egna sanningar kanske vi undviker att andra ska tro och anta saker om oss, och det kanske faktiskt är av godo? Lite i alla fall?
Den här nya trenden passar en sån som mig alldeles utmärkt. Men så är jag ju en sån där person som ibland inte vet när det är dags att sluta dela med sig... :-)
En liten film på Emrik också. Han har börjat "prata" för ett tag sen, men jag har inte lyckats få upp något klipp här på bloggen förrän nu (*skäms lite*).
Kommentarer
Postat av: Pappa
Härliga bilder och en underbar studie av första (?) försöken att bilda ljud... och de första man nu hör bildas längst bak i munhålan... sedan kommer ljuden i tur och ordning beroende var de bildas i munhålan...sist kommer de som bildas mot tandraden... Det är bara att börja bocka av.
Trackback
