Var förbi tomten i förrgår. Vi har fått en flagga där! Lite som om den står där och säger "Ser ni, här är det snart nånting på gång!" Känns FANTASTISKT. Just innan hade jag och kidsen varit förbi på stadshuset och lämnat in bygglovsansökan. Medan barnen levde rövare och sprang fram och tillbaka i korridoren på 7:an så stod jag där och såg henne sätta stämpeln på ansökan full av förväntan. Nu kör vi. På riktigt!
På tomten bredvid oss har de just satt upp stommen till Maria & Anders superfina hus. Det känns helt unreal att för någon dag sedan var det bara en grund där och nu är det ett helt hus! Nästan färdigt känns det som :-)
Vi var sjukt effektiva den eftermiddagen faktiskt. Drog även en repa på Ica Maxi, vilket blir svårare och svårare eftersom Emrik nu i sitt gående tillstånd inte alls vill sitta i kundvagnen. För bara någon månad sedan var det sjukt smidigt, Tiam ville vara i lekrummet medan jag handlade och Emrik var fullkomligt nöjd med att titta på folk från kundvagen. Nu är läget ett annat, men man kan alltid muta med lek i helikoptern efteråt!
Här i Luleå är det i alla fall fortfarande sommar. Igår efter dagis fick vi ta av jackorna när vi stannade och lekte i lekparken på vägen hem från dagis. 20 grader kl 16 den 30 aug är bra det. Det gillar vi!
Är iväg på en veckolång jobbresa till Göteborg och Lyon. Håller utbildningar i riskhantering för Volvo, ett kul men intensivt uppdrag.
Jag brukar ju inte vara så "fjantig" vad det gäller att vara utan barnen. En vecka brukar gå finfint. Kul att komma hem sen, men ingen fara under veckan. Den här gången började jag längta redan dag 2 när jag såg en familj med barn i samma ålder vid frukosten.. Nu efter fyra dagar håller jag nästan på att gå sönder!! Men men, det är ju bara nån dag kvar så är det dags att åka hem igen. Sen blir det samma sväng igen i mitten på september.
På tal om barnen ja. Innan sommaren skrev jag ju att Emrik hade börjat gå. Han KUNDE gå ja, men det visade sig att han VILLE visst inte. Inte alls. Nu först, förr-förra veckan började han gå på riktigt. Äntligen, skönt för oss att inte behöva bära runt på honom mera. Dock så ville BVC ta sig en extra titt på hans höfter eftersom han går så utåtvriden med benen och nästan haltar lite, så vi ska dit nästa vecka. Men det är säkert inget, bra att de kollar i alla fall.
Tillbaka till jobbtrippen så visade det sig att det var ju mycket förmånligt att resa med avbokningsbara biljetter. Det var ju samma som business liksom, det hade jag inte klykat riktigt (duh..). Så det var lounge, fast track incheckning o säkerhetskontroll, priority bagage mm som hängde med de där biljetterna. Inte mig emot. Stör mig liiiite bara på att de är såååå mycket trevligare mot mig när jag har en sån här biljett. Inte riktigt ok. Jag vet att jag får gratis mat och sitta framför skynket och sånt, men trevlig kan man väl vara mot economy passengers också eller?
De levde upp till sitt löfte i alla fall. Första väskan på bandet vid uthämtningen!
Låter inte som ett jättemysigt flygbolag.
Nu ska jag lägga sista handen vid förberedelserna av morgondagens arbete, sen blir det sängen!
När det hade gått typ tre veckor av semestern märkte jag att Per började krokna lite. Han hade förvarnat mig om att semestern, med råintensivt barnakläng och socialt umgänge dygnet runt, förmodligen skulle ta en del på krafterna. Han sa nog till och med (vilket jag i min vilja att ha roligt aktivt förträngde) att han var orolig för att inte klara det.
Hur som helst så gick botten ur honom vecka fyra av semestern. Allt rämnade och han skickades bak sex månader av sin rehabiliteringsprocess typ över natten. Jag tror det skrämde både honom och mig, och varken han eller jag reagerade väl så särskilt konstruktivt. Men who can blame us, vi är både uttröttade och LESS på att det aldrig får bli ”som vanligt” för oss.
Jag och barnen åkte upp till stugan själva över helgen i slutet på veckan, och där fick jag både bra bollplank att prata med samt några sovmorgnar innan jobbet började på allvar igen.
Som tur var hade vi i alla fall något roligt att se fram emot där i slutet av veckan, vi åkte ner till Nolia (jag från stugan o Per från Luleå) och köpte bl a badrumsinredningar, badkar och kamin till huset till riktigt bra mässpriser! Kändes jättekul att ”fynda” samt att det var toppen att få göra det i lugn och ro utan barnen. De hade det definitivt roligare kvar uppe i stugan!
Nu så här en månad senare när jag skriver det här så är läget bättre igen, och på uppgång, men vi är inte i ett så bra läge som vi var innan sommaren än.
En dag i taget. Aldrig tappa hoppet.
Ok. Vi får väl börja med en snabb recap av sommaren! Semestern var ljuvlig, vi började med en två veckors roadtrip ner till södra Sverige. Rutten blev Uppsala – Skärhamn – Göteborg – Falkenberg – Västerås (otippat va!) och sen hem. Alltså dessa fantastiska ungar!! De har åkt bil huuuur länge som helst utan att gnälla mycket alls.
Åker gammalt tåg i Uppsala
Premiärtur på familjen Nordströms båt i Skärhamn
Västkustsk idyll
Käkar bulle med familjen Brinck i Göteborg
Någon visade sig vara en fena på radiobil!
Setupen för semestern var följande: vi börjar köra söderut och därefter planerar vi med 24h framförhållning. Det resulterade i en hel del hej-här-står-familjen-hedberg-utanför-dörren-och-vill-hälsa-på-och-sova-över. Det tyckte jag var lite pinsamt med jag inser att det ändock var PRECIS vad vi behövde. Ingen press, ingen stress, tyvärr en del vänner vi missade att träffa (eftersom de inte ens visste att vi skulle komma) men dem hoppas jag vi hinner med nästa gång helt enkelt. Göra vad man känner för liksom. När gjorde man så sist?
Tiam fick en sparkcykel som han racade runt på i Västerås
Emrik tittar på barntv i trappen han senare skulle komma att ramla nedför
Jag och Tiam spelar äventyrsgolf i Västerås
Det var väldigt speciellt att komma tillbaka till Falkenberg. Typ tio gånger bättre än jag hade förväntat mig. Såklart man fattade att det skulle vara kul att träffa kompisar och så, men vi tyckte att det var ett så grymt ställe att semestra på också! Tänk er värsta sommarstaden, med massa fina stränder, uteserveringar och kul barngrejer. Tänk er därutöver att man hittar överallt och att det finns fullt med kompisar där som man kan umgås med också. Ni fattar va? Vi har bestämt att nästa sommar ska vi hyra en stuga i Falkenberg i minst en vecka och utgå därifrån. Ta tåget upp till Gbg och hälsa på där, men ha en base camp i Falkenberg där vi kan ha lite lugna stunder för oss själva också.
Tiam med kompisen Ellen i Falkenberg
När vi kom hem från road tripen kom familjen Sahlstedt/Hedberg på besök. Stojigt och roligt som vanligt, och fint väder hade vi också.
Hela kullen käkar fruktsallad
Fjärde semesterveckan tillbringade vi hemma, och försökte ta det lite lugnt på fyra man hand. Hur det gick får ni se i nästa inlägg.
