Från sängen i Lycksele

Ligger nedbäddad i svärmors säng i Lycksele och tycker lite synd om mig själv. I fredags körde vi upp till stugan och lämnade barnen hos farmor och farfar, där de ska få ha lite sommarlov medan jag och Per jobbar vår sista vecka. Perfekt uppladdning inför semestern, de blir lite bortskämda medan vi jobbar undan och laddar för en intensiv semester. Förutom min himla förkylning då. Men om man tänker lite positivt så är det ju väldigt mycket enklare att ligga sjuk och nedbäddad utan barnen hemma i alla fall.
 
Efter att vi hade lämnat barnen i stugan körde vi vidare till Lycksele för att ha lite vuxensemester och hälsa på kompisar, men nu blev det ju bara Per som fick hälsa på folk då jag är hemförlovad med Netflix och alvedon som sällskap. Men det är ok ändå. Man kunde ju ha sämre sällskap än Netflix. Hej till er alla Lyckselekompisar, jag var här i alla fall även om vi inte fick träffas!
 
Fick ett meddelande från svärmor nyss, pluttarna verkar ju inte lida direkt där uppe... Tänk att vi har detta fantastiska ställe att tillgå!
 
 

Snart sommarlov

Idag är det sista dagen på dagis för pojkarna, sen är det sommarlov. Pojkarna ska vara uppe i stugan med farmor och farfar nästa vecka, så då har vi lite tid utan barn att jobba undan eller till och med kanske gå ut och äta eller nåt! 
Än så länge är jag alldeles för risig, och nu börjar Per krokna också, så vi får väl hoppas att det inte bara blir sängliggande av den veckan. 

Nu vila lite så jag orkar ta tag i jobb och packning. 
Med vänlig hälsning, Mrs Mancold

På väg till dagis 


Förkyld som en man

Jag har blivit TOK-förkyld. På typ en timme hände det. Jag satt i soffan i förrgår kväll och så helt plötsligt var jag sjuk. Och det är supersynd om mig.
 
Igår hade jag några viktiga kundmöten inför hösten, och allt talar för att det blir precis som jag har önskat. Hoppas, hoppas att det inte innebär att jag i så fall måste ha otur med något annat, det känns lite som att det är vår tur att ha lite medvind nu. Mer om detta när det i så fall är helt spikat.
 
På tal om medvind fick vi beskedet från Länsstyrelsen i brevlådan idag. Vår grannes överklagan på vårt bygglov AVSLOGS! Wihoo! Ett steg i rätt riktning i alla fall, även om risken är stor att han överklagar till nästa instans också. Han har tre veckor på sig att överklaga, efter att han skickat in sitt delgivningskvitto, så vi kommer i alla fall att veta ganska snart om vi ska sitta fast i domstol ett år till eller om vi får börja bygga till hösten.

Midsommar i höstlovsväder

Papper, papper, papper... Idag har jag tagit tag i viktiga-papper-högen i kontoret. Det var alltså 2,5 år av papper som skulle in i pärmar. Det tog många timmar vill jag lova.
 
Jag har bestämt mig för att börja samla på mässingsljusstakar. Har några stycken och har kommit på att det är ju faktiskt jättefint! Så nu får ni ta och tänka på mig när ni är på loppisar eller snubblar över några mässingsljusstakar till bra pris nånstans. Det kanske rent av är någon som har några gamla avlagda i gömmorna hemma? Tänker mig att jag ska kunna åstadkomma något sånt här ungefär:
 
Kvällen innan midsommarafton gick Emma, Camilla, Pia, Jenny och jag äntligen ut och firade min 35-årsdag! Jo, det stämmer, det var ca 10,5 månader sedan den inföll... Men vi har tydligen lite svårt att synka våra scheman kan man säga. Var på CGs och det var gott men kanske inte riktigt lika imponerande som vanligt. Sommarvikariekockar kanske?
 
Hade typ lika gärna kunnat stå "Variation på Ebola" för min del. Tur det inte är det enda på menyn.
 
Har börjat fundera på en ersättare till Audin. Den har verkligen tjänat oss väl, men nu börjar det bli dags att byta innan det börjar hända saker. Vi är ju väldigt bilberoende och det skulle bli lite katastrofläge om den helt plötsligt behövde in på verkstan eller ännu värre, behöver bytas ut på direkten. Jag har märkt att jag är lite kär i Nissan Juke, så jag spanar efter en sån, men ärligt talat - får jag orangea fälgar kan jag nästan ta vilken bil som helst. Kolla!
 
 
Midsommar spenderades hos Lisa, Sami och Juno ute i Prästholm. Det var riktigt skitväder, kallt och regnigt, men vi promenerade bort till forsen och bastade i Kent & Saras stuga, så då fick vi upp värmen lite.
 
Syns kanske inte riktigt hur mycket kläder vi har på oss, men det var långkalsonger och mössa som gällde!
 
Det var vi, värdfamiljen och Linda & Ola. En ganska liten skara, men det var ganska skönt faktiskt då vi nog inte riktigt var laddade för midsommar. Vi var också lite i valet och kvalet då Emrik har varit lite tjorvig på nätter och morgnar, om vi verkligen skulle sova borta. Men vi chansade och det gick ju jättebra. Blev till och med "sovmorgon" till 6.30!
 
Lisa och Juno kollar på korvgrillningen till lunch på midsommardagen. I regnet.
 
Man undrar ju om det kommer att bli nån sommar alls för oss i år. Men man får ju ta vara på de små tillfällen som kommer. Idag när solen tittade fram som hastigast skyndade sig Torsten och barnen att flytta ut sitt spel och få några solstrålar på sig. Emrik tyckte dock att det var bud på mössa i alla fall.
 
 

Avslutningsvis kör vi en liten showvideo med Tiam iklädd sina tjusiga showkläder - glitter från topp till tå!
 


Det är viktigt att hålla tungan rätt i mun...

Basket och Pride

I onsdags var det EM-kval i basket här i stan, för damerna. Jag drog med mig Erika och gick på matchen, och vilket drag! Typ 1800 i publiken, övriga basketsverige lyckas producera en tre-fyrahunda i bästa fall. Luleå är verkligen Sveriges bästa basketstad! För egen del blir jag förvånad gång på gång över hur kul jag tycker det är att kolla på basket, kanske Per får lite konkurrens om att gå på matcher till hösten (i hans fall hockey).
 
 
Igår slog jag till och testade att springa igen, första gången på riktigt efter axelskadan. Sprang bara 2,5km, men det var i alla fall det första jag har rört mig sedan början på april, så det kändes riktigt skönt. Axeln värkte efteråt, men det "ska" den tydligen göra enligt sjukgymnasten då man börjar röra på mjukdelarna igen. Det kommer att ta ett tag att komma i form igen, det är ett som är säkert. Men det luktar gott i skogen.
 
Bevis-selfie
 
Igår gick den viktiga och glädjefyllda prideparaden av stapeln i stan, och innan vi åkte in satt jag och pratade med Tiam om vad Pride är för något och varför man går i en parad. Hans reaktion var enkel och träffade mitt i prick: "Men mamma, jag förstår inte. Varför skulle man inte få tycka om vem man vill?"
 
Ca 4000 pers i tåget
 
..och här är två av mina favoriter.
 
Från det ena till det andra. Tiam vill av någon anledning gärna ha sällskap när han ska gå på toaletten (möjligen på grund av att han tar god tid på sig), och igår kväll hade vi besök och ingen kände för att sitta på toaletten halva middagen. Då löste Tiam det på sitt eget sätt.
 
 
 
 

Mäh

Jag var så fruktansvärt trött i eftermiddag, så jag såg till att komma i säng för en gångs skull. Och nu ligger jag här. Klockan är 01.58 och Emrik vaknade till för en stund sen och då tyckte min kropp att jag hade sovit färdigt tydligen. Kanske ett avsnitt av Orange is the new black?

I helgen var vi på Pite Havsbad. Jag hade planerat en liten överraskningssemester tillsammans med Andreas, Maria och Tilde från Lycksele, och det blev succé! Fint väder och ett paradis för barnen med stora lekparker, äventyrsbad och lekland. 


Sötisar!


Lite kallt på kvällen!


Fullt ös!

Sen var det vecka igen som vanligt. 


Tiam hade avslutning på knatteskutt igår. Stolt kille fick medalj!


Hann inte klippa gräset idag heller...

Nördjobb

Har spenderat eftermiddagen och kvällen på ett seminarium om "Mineralriket", gruvnäringen i Norrbotten. Låter sjukt nördigt men var intressant. Och det bästa var att jag fick spendera lite tid med Anne G som kommer att bli president över världen en vacker dag (kom ihåg var ni hörde det först). 

Mineralrikets superstar

När jag kom hem var jag så trött att jag landade i soffan istället för vid skrivbordet, så nu är jag uppdaterad på Jack Bauer och inte lika mkt på den ekonomiska avstämningen jag skulle göra. Well well. 



God natt. 

Djupa andetag och mom of the year

Djupa andetag som sagt, det är över om ett år...
 
Imorse vaknade Emrik kl 05.07. "Det är MIIIIN lastbil" hörde jag från hans rum, troligen en rest från någon dröm. Kl 05.08 var det fullt utblommade trotsutbrottet ett faktum, och Per kom också upp för att hjälpa. Han försökte, jag försökte, men till slut insåg vi att det bara måste få komma ur honom. När det värsta passerat brottade jag ner honom i vagnen och gick på en promenad. Tog inte mer än 200m så var han nöjd och sjöng Imse vimse. Det blev bara en kort promenad av tidsskäl, men OJ vad det gjorde gott för både honom och mig. Att mitt goda humör försvann på några minuter när jag kom hem och Tiam satte till med gnällhumöret är sen en annan historia...
 
Tiam sov lugnt genom hela uppträdandet.
 
Måste skriva en rad om gårdagen också. Det var krattning och grillning på dagis på eftermiddagen, redan kl 15.30 skulle man vara där. Hade inte riktigt koll på att det var, men snappade upp det i sista minuten. Var sjukt nöjd med att jag lyckades ta mig loss och kom dit med både picknickfilt och krattor till mig o barnen. Då visar det sig att jag nog är den enda som inte läst pappret där det står att i år ska alla familjer ta med sin egen matsäck... Så då vann man bästa-mamma-priset igen. Eller inte. Som tur var fanns det kära vänner där som kunde rädda oss med goda hamburgare! Tack Pia, Minna och Jonas!
 
 

Jakten på den försvunna energin

För några veckor sedan gjorde jag en detoxkur för att rensa kroppen efter en period med mycket skräpmat, starka mediciner för axeln och aaaalldeles för mycket kaffe. Jag googlade runt efter en bra kur att äta som INTE innebar att bara dricka juice i en vecka, utan jag ville att jag skulle få äta riktig mat och vara mätt hela tiden, även om det kanske inte skulle bli världens roligaste mat.
 
Jag hittade en som var baserad på tranbär, som tydligen har en starkt renande effekt utöver att det är bra för ph-värdet i kroppen (som alla som har haft UVI redan vet :-), och förutom att dricka litervis med tranbärskoncentrat så fick man äta typ grönsaker och proteiner i alldeles tillräcklig mängd för att vara helt nöjd.
 
Det kändes ju bra förstås att "vara lite nyttig" men dessutom, på dag 6 hände det. Jag vaknade upp och kände en energi som jag inte har varit i närheten att ha på många år! Jag bara orkade och orkade! Jag städade, lekte, jobbade - allt med samma fart och dessutom med ett leende! (Ok, inte hela tiden. Men nästan.) Energin hängde kvar, och varje dag blev jag lika förvånad över att det fortgick.
 
Ett tag efter att kuren var avslutad kom den smygande igen, den där tröttheten, oviljan, det gruvarsamma. Och nu är jag där igen som den trötta glåmiga urkassa tjatmamman som ingen vill ha att göra med - allra minst jag själv.
 
Så nu är jag på dag 1 igen, bra kost, promenader, frisk luft. Kanske inte lika strikt som under själva detoxen, men energin - den SKA jag ha tillbaka!
 
En liten dagens bild också. Tiam fick cykla ända till morfar med sin nya cykel!
 
 

RSS 2.0